Juridik

Juridik gör sig bäst proaktivt enligt juristen

Som jurister upplever vi ofta att vi blir inkopplade för sent, ofta i samband med att det redan har uppstått problem och skada. Som jurist är det en naturlig del av uppgiften att arbeta med problemlösning och tvister samt pågående skada, dock finns det en given fördel i att arbeta proaktivt för att undvika problem. Många av de uppdrag vi får blir mer omfattande än vad de borde blivit om kunden hade involverat en juridisk rådgivare tidigare i processen. Vi jurister tycker att det är anmärkningsvärt att inte detta uppmärksammas mer då juridiken proaktivt är ett verktyg för att öka säkerheten och därmed vinsten för företaget.

I de flesta företag förhandlas och tecknas avtal av icke-jurister; så har det varit historiskt och så kommer det förbli samt i de flesta fallen är det precis så förhandlingen ska ha sin gång. Vanligtvis träffas säljare och köpare utan jurister för att förhandla avtal, sedan vänder var part till egen kammare och återkommer med avtalsförslag som sedermera signeras. I denna process är det viktigt tycker vi att man som avtalsskrivare dels har grundläggande kunskaper och håller sig uppdaterad på det rättsliga området, dels att avtalsskrivaren alltid ska ha en naturlig kontaktväg till en affärsjurist som bollplank och rådgivare för varje given situation.

Avtalsskrivaren bör vid osäkerhet eller fråga som ligger utanför det egna kunskapsområdet rådgöra med sin affärsjurist. Genom att arbeta på detta sätt har man enkelt och kostnadseffektivt involverat affärsjuristen i sitt dagliga arbete och på så vis kommer framtida problem att kunna till viss del elimineras men åtminstone vara riskbedömda när avtalet undertecknas. Vi brukar använda en metafor som lyder: ”Vi ska ta oss ner för den juridiska slalombanan utan att hamna utanför banan eller gränsla samt att vi ska ta oss ner så snabbt som möjligt”. En metafor som sannerligen ligger i tiden just nu.  

Kontentan av metaforen och denna krönika är att det finns en stor vinning i att involvera affärsjuristen i det dagliga arbetet samt att företagets avtalsskrivare har en affärsmässig relation till sin juridiska rådgivare. Genom att använda kunskapen om juridik proaktivt når man högre grad av förutsebarhet och kan därmed styra situationen med mer kontroll och på så vis undanröja utdragna tvister, problem och segdragna förhandlingar.

Alla avtal och förhandlingar ska spegla verkligheten och det samarbetet som ligger för handen. Detta görs enligt oss bäst genom att tillåta avtalsskrivaren och affärsjuristen att arbeta nära tillsammans och tvärfunktionellt där så kräver. Gör man detta är vår erfarenhet att samarbetena flyter på mer friktionsfritt där fokus kan läggas på att utveckla samarbetet i stället för att fastna i långa utdragna förhandlingar om det finstilta.

Vår erfarenhet är att kontrakten blir bäst när företagets hela samlade kompetens får ta plats vid avtalsskapandet. Till exempel när teknikern är ansvarig för kvalitén, säljaren ansvarar för det kommersiella och juristen ansvarar för det legala, men alla har ett gemensamt ansvar för den slutliga produkten – avtalet. När tvärfunktionella team grundat företagets kontraktsmallar och genomsyrar hela förhandlingsprocessen har en högre grad av förutsebarhet och säkerhet skapats. Juristen kan nu som rådgivare med enkla effektiva medel guida er avtalsskrivare till välgrundade affärsbeslut och upplysa om risken som tas. Allt som kvarstår är att fokusera på ett ökat, bättre och mer givande samarbete med er nya avtalspart.

ANMÄL DIG TILL SCG’S NYHETSBREV

Få reda på det senaste från Supply Chain Group. Med vårt nyhetsbrev håller du dig uppdaterad.


    Juridik

    Konsten att gå från handskakning till bläck på papper

    Som avtalsparter når ni ofta till slut en konsensus och i legal mening ett avtal; oftast sker detta genom att parterna skakar hand och till en början har ett muntligt avtal. Noteras bör att muntliga såväl som skriftiga avtal gäller men det förstnämnda riskerar att leda till framtida problem då ”ord står mot ord”. Många upplever att övergången från konsensus till skriftligt kontrakt ibland riskerar att förhala processen eller i värsta fall stranda hela förhandlingen när parterna inte kan enas om det finstilta. Så hur går man till väga för att forma kontraktet och klä samarbetet i en juridisk ”kostym”?

    Det finns många svar frågan ovan men generellt finns det en grundläggande lagstiftning i botten, till exempel köplagen. Problemet är att köplagen är generell och inte anpassad till särskild branschpraxis samt utveckling. Av detta skäl har det utvecklats allmänna bestämmelser eller branschanpassade standardavtal som är framtagna av organisationer för avtalets tänkta syfte, exempel på dessa är NL17, ABT06, AAVVS09, AMB07, ORGALIME och många fler. Som ett avslutande lager applicerar man själva huvuddokumentet (”kontraktet”) där partsspecifik information och kommersiella villkor anpassas från situation till situation. I huvuddokumentet kan man göra avsteg från tidigare lager, det vill säga lagstiftning och standardavtal, för att skapa rätt förutsättningar för det aktuella avtalsförhållandet. När detta är klart avslutas kontraktsskapandet genom att addera bilagor som reglerar kvalitet, pris, ledtider med mera. Viktigt att ha i åtanke är att dokumenten i avtalet rangordnas och att en tolkningsordning bestäms, det vill säga vilket dokument ska ha företräde framför det andra vid händelse av att villkoren står i strid med varandra. När allt detta är gjort har en handskakning övergått till ett skriftligt kontraktsförhållande där parterna med större säkerhet och trygghet kan bygga vidare på sitt samarbete.

    Denna beskrivning av ett skriftligt kontrakts tillkomst kan med enkelhet ses i form av lager där varje lager fyller en viktig funktion och där de tillsammans i symbios skapar grunden för ett gott samarbete. Här slutar förhandlingen om det finstilta och lämnar över till affären, det vill säga målet med varför kontraktet kom till från första början.

    En viktig sak att tänka på är att det ska finnas en balans mellan krav och sanktioner, det vill säga att parterna reglerar vad som händer om part bryter mot avtalet. Slutligen ska alltid övervägas vilken möjlighet som finns att avsluta avtalet och under hur lång tid parterna är bundna av densamma.

    Som du säkert förstår är detta inte en uttömmande krönika om konsten att skriva avtal. Syftet är att så ett frö att skapa skriftliga kontrakt och få motparten att signera densamma kan faktiskt åstadkommas genom att bygga kontraktsdokumenten i lager och att nyttja debyggstenar som redan är framtagna av lagstiftaren, organisationen och marknaden.  Varför uppfinna hjulet på nytt när mycket kunskap, regleringar och branschstandarder redan finns att tillgå? Genom att skapa ett skriftligt avtal som bygger på vedertagna grunder kommer motparten känna igen regleringarna och vara mer benägen att skriva under samt känna trygghet.

    Glöm inte att syftet med kontraktet är att möjliggöra ett gott samarbete mellan er som parter och att avtalet med alla dess regleringar ska spegla verkligheten samt affären i fråga och inte vara en ensidig friskrivning innefattande ”hängslen, livrem och katapultstol”.

    ANMÄL DIG TILL SCG’S NYHETSBREV

    Få reda på det senaste från Supply Chain Group. Med vårt nyhetsbrev håller du dig uppdaterad.